sanuie.blogg.se

eftersom att jag inte är bra på att skriva om mina känslor.
så har jag hittat en låt så som jag exakt känner.
vartenda ord.
så ska skriva ner den texten.

- Älskar du mig?
Saknar du mig?
Vill du fortfarande finnas kvar i mitt liv?
Vill du fortfarande vara den personen som betyder mest för mig?
Men en sak har jag lärt mig.
Man kan inte leva ett liv på lögner och våld.
På morgonen, solen skiner mot oss.
Vi håller om varandra men jag kommer inte loss.
Sssch, älskling, prata inte med mig så.
Och om du ändå öppnar käften be om ursäkt för igår!
Såren du har öppnat, som jag inte vill.
alla gånger du har stöttat men du räckte aldrig till!
och igår när vi sov, så tog du täcket och du låg inte still.
det går inte längre, men vad händer när jag vänder?
skrik mot mig, & jag skriker tillbaka!
vill inte se på dig, men jag kommer ändå sakna.
krama mig nu.
sen säger du tack för att du sumpat mitt jävla liv.
jag orkar inte längre, men vad tjänar de till?
och vi kommer alltid stanna tillsammans.
har samlat, kärlek till dig men jag ramlar.
ner i samma ställe som du alltid tryckt ner mig.
du ser mig inte för den jag är.
undrar vad är det med dig?
ena stunden älskar du, andra stunden hatar du.
jag väntar nu, på ändringen som aldrig kommer.
vi går tillbaka i samma mönster.
med pistolen i mitt hölster.
du har skapat mitt mörker.
men när du är ifrån mig är det du som sörjer.
vi gåret, vi bråkar, förlåter, sårar.
du skakade mig. jag raderade bilderna du skickade.
fortsätter likadant, ska vi örja om från start?
men de är klart. innan vi ens har börjat.
jag sårade dig. är ledsen för det.
men be om rsäkt för det du gjorde på den där festen du vet!
men du ler, & sen låtsas du som ingenting.
förhållandet är inte värt. trots du har mig kär.
och vi lever i en värld som är grym som är ond.
älskar du mig innerst inne?
vill du ha mig kvar?
vill du spendera en dag utan svar?
det enda som du klarar av är att slita ut mitt hjärta.
ska vi gå skilda världar. trots att tsm var vi perfekta.
ligg i min säng, så kan vi ha en frågestund.
men sen börjar det igen. de sprutar lågot ur din mun.
känner mig så sårad, och jag ve att jag har sårat dig.
men du är också skyldig. för du ska alltid plåga mig!
sen böjar allting om, samma jävla plats som vi alltid har stått på.
vi samma jävla saker emot varann.
kallar varandra samma saker.
samma svartsjuka.
jag klarar inte längre.
jag orkar inte längre.
sen börjar allt gen.
ska vi fortsätta bråka eller ska vi skapa frid?
ska vi kanske vara vänner?
så du kan vara med någon annan.
men då kommer jag personligen slå sönder hennes panna!
och spräcka hennes skalle.
för de skulle ju vara vi?
har alltid förlåtit dig när du vart ett svin.
låt mg hålla den personen som jag alltid varit galen i.
men jag orkar inte längre.
du va allt. men vi lär oss av våra misstag.
nu är de över för alltid. jagär ledsen, förlåt älskling! <3